Snöröjning på cykelbanor i och runt Visby

Idag var det första cykeldagen med ordentligt med snö. Det mesta kom i fredags och lördags, och lite natten mellan söndag och måndag, så det var med spänning jag gav mig ut på vägarna denna morgon. Skulle jag komma fram till jobbet?

Eftersom jag cyklar en bit utanför, och sedan igenom hela Visby för att komma till jobbet får jag en rätt bra helhetsbild av snöröjningsläget för cyklister. Så här såg det ut:

Första biten gick alldeles utmärkt. Den lilla biten landsväg jag har att cykla var välplogad. Sedan kom jag fram till den cykelbana vägverket har ansvar för. Här var det antagligen plogat i söndags, men snön som kom inatt hade man inte hunnit få undan, så jag fick cykla fram i 5-10 cm snö. Inget större problem egentligen förutom att jag hade svårt att se var cykelbanan slutade på kanterna.

Vägverkets cykelbana längs väg 149. Används även av kaniner.

Sedan när cykelbanan övergår till enbart markeringar i vägen var det återigen mycket välplogat, ända ut till vägkanten. Problemet här är ju att markeringarna inte syns under snö och is, vilket innebär att bilarna, framförallt i innerkurvor ser cykelbanan som en del av vägbanan. Cykelbanan upphör helt enkelt att vara cykelbanan och man måste helt plötsligt trängas med bilar på den vältrafikerade 80-vägen. Inte helt optimalt eller säkert.

Cykelbanan blev en del av vägen. 

Någon kilometer innan man kommer in i Visby övergår Vägverkets ansvar till Region Gotlands. Detta manifesteras tydligt med en väl tilltagen snövall, omöjlig att passera. Cykelbanan verkar inte ha varit plogad alls, trots att man har haft två dagar på sig. De stora snöklumparna som snöplogen skyfflat upp på cykelbanan gör det inte lättare att ta sig fram. Det blir att ge sig ut på bilvägen istället.

Effektivt cykelhinder.

Under snön finns en cykelbana.

Inte heller när man kommer in i Visby är det plogat. Här har några gångtrafikanter trots det kämpat sig fram i den djupa snön.

Lågprioriterad cykelbana. 

Stadskärnan har man dock prioriterat. Här är det exemplariskt plogat i någon kilometer, men sedan blir det värre igen när man kommer in i de södra delarna av Visby. Återigen ut på vägen och samsas med bilarna. Jag mötte flera cyklister som pulsade fram till fots med sin cykel bredvid sig på de igensnöade cykelbanorna.

Bra plogat i centrum.

I södra Visby får man cykla på vägen.

När jag kommer fram till jobbet kan jag konstatera att bilparkeringarna är fint plogade inför alla bilisters ankomst, men cykelparkeringen hade man "glömt".

Gott om snö på cykelparkeringen.

På hemvägen såg det betydligt bättre ut. Nu var alla cykelbanor nyplogade och fina, men det duger inte riktigt. Ska man på allvar kunna cykelpendla på vintern måste åtminstone huvudstråken för cyklister vara röjda när människor ska ta sig till jobbet.

Min tolkning av de signaler som vinterväghållningen skickar är: cykla gärna, men vi som styr Region Gotland ser cykling som en hobby som man kan hålla på med på fritiden, i alla fall på vintern. För pendling till och från jobb är det bilen som gäller. När jag kollar upp hur Regionens prioriteringar för snöröjning ser ut är det lite oklart, men det kommer efter lite grävande fram att det egentligen är samma prioritet på cykelbanor och vägar. Olyckligt, därför att som så ofta när "allt" ska prioriteras så blir det upp till utföraren att göra den prioritering som trots allt måste göras, då resurserna för snöröjning inte är obegränsade. Och då blir det vägarna som drar längsta strået. Och det kortaste strået drog den enda cykelbanan in till Visby från norra Gotland, som fick stå oröjd i över två dygn.

För övrigt kan jag konstatera att dubbdäcken gör sitt jobb. Inte ens tendenser till att tappa greppet trots rejält halt underlag på sina håll.

Skickat via Blogsy