Nu har jag pendlat med elcykel i tre veckor, och kan konstatera att jag tagit bilen till jobbet en av femton dagar. Tidigare blev det cykel högst tre dagar i veckan, så jag kan konstatera att elcykeln i princip har eliminerat behovet av bil för jobbpendling. Nu kan jag cykla vanlig benmuskel-cykel när jag har möjlighet och tid att ordna med ombyte och dusch, annars blir det elcykel. Det finns inte längre några ursäkter att inte ta cykel. Motvind, tidsbrist, inga rena cykelkläder är inte längre anledning att inte cykla. Så länge jag kommer ihåg att sätta batteriet på laddning hjälper den lilla elmotorn i framnavet mig till jobbet snabbt och osvettigt.Sista veckan har det varit snö, vilket har fungerat riktigt bra trots lite problem med utebliven snöröjning. Jag var lite orolig över om elcykel kombinerat med halt underlag skulle fungera. Jag kan konstatera att oron var helt obefogad. Dubbdäck kombinerat med elmotor gör att framkomligheten i snö blir rätt bra. Tvåhjulsdrift (motor fram, muskelkraft bak) slår enhjulsdrift när underlaget är halt. Tack vare elmotorns låga effekt blir det heller inga kraftiga ryck eller okontrollerade accelerationer, utan fartökningen är precis lagom för att hjulet inte ska släppa även när underlaget är blankis.
Nu har jag fått bra rutiner för det här med klädsel också. När jag tar elcykeln klär jag mig, precis som när jag tar vanlig cykel, så att jag fryser något när jag går ut. Sedan trampar jag mig varm de första kilometrarna innan jag sätter på elmotorn. Sedan kan det hända att jag behöver ta i lite extra på vägen för att få upp värmen, men då brukar jag behålla elmotorn på, men trampa på lite extra för att öka hastigheten över de 25 km/h som är elmotorns maxgräns. Perfekt sätt att få lite morgonmotion, men utan att bli svettig.
Nu är det söndagskväll, och jag ser redan fram emot cykelturen i morgon bitti. Det händer inte när jag ska köra bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar