Cykelplan Visby - höga ambitioner, men finansiering saknas

Sedan december 2015 finns en cykelplan för Visby. Jag har nu läst igenom det 40-sidiga dokumentet, och kan konstatera att intentionerna är goda, men finansieringen är väldigt oklar.

Inledningsvis konstateras att cyklingen i Visby har ökat rejält de senaste åren från en nivå på 15 000 cykelpassager till 25 000 st. Positivt! Samtidigt är Gotland det biltätaste länet i Sverige.

Större delen av planen ägnas sedan åt olika åtgärder och riktlinjer. Följande avsnitt kan ses som en summering av prioriteringarna:
"Att investera i ett sammanhängande gång- och cykelnät är en viktig faktor för att främja en hälsosammare livsstil och en hållbar stad. Visbys cykel- vägnät ska byggas ut och kompletteras så att cykeln kan bli ett attraktivt och konkurrenskraftigt transportmedel gentemot bilen." Jag kan bara hålla med. Det största problemet för en cyklist i Visby är alla avbrott och inkonsekvenser i cykelnätet, och för att få fler att cykla måste det bli lika enkelt att ta cykeln som att ta bilen. Så är det inte i dag.

Däremot har författarna av rapporten gjort en tankevurpa gällande separering av gångbana och cykelbana, då man utifrån olycksstatistiken och det faktum att endast 2% av cykelolyckorna sker mellan cyklister och gångtrafikanter drar slutsatsen att separering av gångtrafikanter och cyklister inte är prio. Man förordar i planen istället att separering mellan cyklister och bilar ska prioriteras. Jag tror att separering från gångtrafikanter längs huvudstråken är nödvändig för att öka cyklingen. Trots att olyckorna är få mellan cyklister och gångtrafikanter så är incidenterna desto fler. Då bilar och cyklister har gemensamt och hyfsat förutsägbart rörelsemönster, så innebär gångtrafikanters oförutsägbara beteende att en cyklist alltid måste vara på sin vakt, och i praktiken måste hålla låg hastighet, rimligtvis inte över 15 km/h i närheten av gångtrafikanter. Även om olyckorna är få, så kan de flesta cyklister (och gångtrafikanter) nog skriva under på att otrevliga småincidenter eller nära ögat-händelser sker närapå dagligen. När jag tröttnar på det ständiga kryssandet och bromsandet, och biltrafiken är gles föredrar jag att cykla på bilvägen. Här bör nog trafikplanerarna tänka om.

Det stora problemet med planen är dock att planen till stora delar är ofinansierad. Åtgärderna är många, och sträcker sig från kartläggningar och informationskampanjer till upphöjda passager och nya cykelvägar. Tyvärr saknar de flesta av dessa planering både tidsmässigt och ekonomiskt, och de mer "skarpa" satsningarna på nya cykelvägar (som i praktiken lär bli G/C-banor) är få och väldigt begränsade, t.ex. är 1,3 mkr avsatt 2015-2020. Väldigt marginellt!

Jag hoppas att den politiska viljan att realisera den relativt ambitiösa planen finns, och att det blir betydligt fler satsningar än de som är inplanerade. Om inte är risken stor att Visby förblir en bilstad.

Cykelplan

Nu finns det en cykelplan för Visby! Den antogs av Tekniska nämnden december 2015, vilket tycks ha glidit de flesta omärkt förbi. Inte ens jag visste att den var antagen.
Har skummat igenom den, och konstaterar att det är ömsom vin, ömsom vatten. Konstaterar t.ex. att den totala investeringsplanen för 2015-2020 tycks vara drygt 1 mkr! Jag hoppas att jag läst fel, och att det finns mer pengar avsatta någonstans. I annat fall kan jag konstatera att önskemålet från politiskt håll är fortsatt prio för bilkörning.
Återkommer med ett mer fylligt referat när jag läst igenom hela skriften.
Cykelplan Visby 2015-2025

Mycket bilkörning

Min ambition de senaste åren har varit att cykla varje dag. Tyvärr måste jag meddela att det senaste halvåret, och framförallt över vintern har det blivit mycket bilkörning. Några incidenter som jag har skrivit om tidigare i bloggen har fått mig att bli försiktigare, och det innebär att jag inte ger mig ut i trafiken när det har snöat, då jag vill undvika att samsas med bilar i halka. Det har i sin tur gjort att jag hamnat i ett bilvanebeteende även när jag faktiskt har kunnat cykla. Skärpning! Jag fortsätter att kämpa för att Region Gotland ska prioritera gång/cykelbanor efter snöfall, men hittills är responsen dålig.
Nu är det i alla fall vår och jag kan återigen ge mig ut på cykel i trafiken. De senaste dagarna har cykelturen till jobbet varit helt fantastisk med vårsol och växtlighet som börjar skifta över i grönt.

Vacker natur som upplevs bäst från cykelsadel

Skede 2 = snöröjes ej?

Efter ett flertal incidenter denna vinter då jag tvingats ut på bilvägen p.g.a. obefintlig snöröjning av cykelbanan, framförallt på väg 149 mellan flygplatsen och Visby så mailade jag den ansvariga för väghållning och frågade varför man inte snöröjer den aktuella sträckan. Jag fick aldrig något svar.

Nu har jag hittat en del av förklaringen. Jag fann på Region Gotlands hemsida en karta över hur man prioriterar snöröjning på cykelbanor.

Sträckan ingår tydligen i något man kallar "skede 2", och röjs enligt beskrivningen på hemsidan efter det att de mest prioriterade stråken "skede 1" är röjda. Några regler för hur lång tid det kan ta finns inte. Jag kan dock konstatera att tre dagar är normalt för stråk som tillhör skede 2.

Resultatet av att kategoriseras "skede 2". Ingen snöröjning på 3 dagar.

Varför en av huvudlederna in till Visby där det inte finns några alternativa färdvägar tillhör "skede 2" kan man undra. Får göra ett nytt försök att kommunicera med ansvariga på Region Gotland.

Det är fullt förståeligt att allt inte kan röjas på en gång, och att det måste finnas prioriteringar. Och att några centimeter snö ligger kvar på cykelbanan några timmar upp till ett dygn får man acceptera. När snövallar ligger kvar  flera dagar, och gör cykelbanan helt oframkomlig får det tyvärr den tråkiga konsekvensen att det blir omöjligt för många att välja cykel istälet för bil på vintern. Här måste Region Gotland skärpa sig.

Dubbdäcken av

Första dagen utan dubbdäck. Jag konstaterade också idag att de börjat sopa bort grus från vägar och cykelbanor. Även om dubbdäcken jag köpte i höstas är relativt tysta och lättrullade så är skillnaden stor. En ren njutning att cykla till och från jobbet idag.

Premiärtur utan dubb

Samtidigt läser jag i dagens tidning det årliga vår-reportaget från cykelverkstaden med tips för den som plockar fram cykeln efter vintern (normen är fortfarande att man inte kan cykla på vintern). Det positiva är dock att man tar upp att s.k. vintercykling ökar och att dubbdäcksförsäljningen har gått upp. Alltid något.

Apropå vintercykling, tänkvärt från Bikeyface.

Prioriteringar

Jag är rätt härdad vid det här laget och gnäller inte över någon decimeter nyfallen snö, fast idag var det jobbigt på vissa sträckor. Förutom den snö som kommit uppifrån så var större delen av det som legat på bilvägen överflyttad till cykelbanan. Prioriteringar antar jag.

Försiktigare på vintern

Som jag skrev igår så valde jag bilen istället för cykeln eftersom jag var osäker på status för snöröjning. 
En av anledningarna till min försiktighet är den incident jag råkade ut för i december när första snön kom. Då gav jag mig ut första dan i förhoppning om att man hade plogat. Det hade man inte, och efter flygplatsen valde jag den smala bilvägen istället för cykelbanan som var spårig, isig och oplogad. Bilvägen var heller inte jättebra plogad, utan jag fick cykla en bit ut i hjulspåren där det var barmark. Det innebar i sin tur att jag blockerade vägen för alla bilar, där stressade bilförare som hade bråttom tog varje chans att köra om. En lastbilschaufför som var extra stressad eller morgonsur passade på att använda sitt kraftfulla kompressorhorn för att uttrycka sitt missnöje över mitt vägval i samband med omkörningen. Det fick mig att vingla till, komma ur spåret med barmark och ut på den hala väggrenen där jag tappade greppet och ramlade ut på vägbanan. Bilföraren som körde efter lastbilen höll tack och lov avståndet, och var så pass uppmärksam att hen fick stopp på bilen innan jag hamnade under den. Rejält skakis kom jag till jobbet efter ytterligare en mindre incident med en buss.
Efter det är jag försiktigare med att cykla i snö om jag inte är säker på att det är plogat. Incidenten har också gett mig mer energi att driva på för mer cykelperspektiv för snöröjarna.

Ska man ta sig förbi snövallen till cykelbanan, eller välja bilvägen istället?

Vintercykling

Nä, riktigt så här illa är det inte i Visby, men att vägar för bilar kommer i första hand när plogbilarna ger sig ut är helt klart.



Bilden kommer från den utmärkta cykelbloggen Bikeyface

Äntligen! Cykelplan för Visby

Jag har sedan jag började cykelpendla mer frekvent till jobbet, och framförallt sedan jag började jobba i södra Visby noterat en hel del "utmaningar" jag som cyklande ställs inför. Så här års är det ju snöröjningen som är det största problemet. Jag har på olika sätt försökt att påverka de som har ansvar för infrastrukturen för cyklingen i och runt Visby, d.v.s. Trafikverket och Region Gotland. Hittills med rätt magert resultat. Cykling har uppenbart varit ett lågprioriterat ämne. Därför är jag glad att cykling nu äntligen har kommit upp på Tekniska nämndens agenda. En cykelplan för Visby verkar vara på gång, och enligt den diffusa tidsplan som redovisats kommer den att tas fram under 2014. Enligt nämndens protokoll ska planen avhandla följande områden:

− Visioner, målbild och syfte
− Cykelns fördelar, som till exempel bättre hälsa, bättre miljö i form av mindre buller och mindre utsläpp, billigt och effektivt transportmedel.
− Gotlands goda förutsättningar för cykling.
− Hållbart resande och kopplingen till andra hållbara transportsätt.
− Tillgänglighet, framkomlighet, trafiksäkerhet och trygghet.
− Barnperspektivet och jämställdhet.
− Samhällsnyttan.
− Beskrivning av befintligt cykelnät.
− Förbättringsmöjligheter i befintligt cykelnät.
− Behov av utbyggnad av nya cykelvägar i Visby med omnejd.
− Utformning av gång- och cykelvägar.
− Klassificering av cykelnätet i form av huvudcykelstråk, sekundära cykelstråk, cykel i blandtrafik.
− Redovisning av kartor med befintliga cykelvägar (primära och sekundära), rekommenderade gator för cykel i blandtrafik samt planerade cykelvägar.
− Beskrivning av behov av mindre investeringsåtgärder i form av till exempel ändring av trafikreglering, justering av trafiksignaler, vägvisning för cyklister, cykelpumpar, cykelbarometrar, cykelboxar samt cykelräcken.
− Cykelparkering vid målpunkter och kollektivtrafikknutpunkter.
− Drift och underhållsåtgärder.
− Information till invånare och påverkansåtgärder.
− Beskrivning av samverkan med andra förvaltningar, aktörer samt Trafikverket.
− Beskrivning av hur uppföljning och utvärdering av cykelplanens aktiviteter skall gå till.

Det ser ambitiöst ut, och jag hoppas verkligen att det inte slutar i endast ord och stora planer, utan också konkreta aktiviteter som gör det enklare att ta sig fram med cykel i och runt Visby. Jag kommer att följa arbetet, och lär återkomma till planen framöver.

Snö på Gotland

Det har varit en snöfri vinter hittills, men nu har det äntligen kommit snö. Det lilla problemet med snö är tyvärr att det det är med snöröjning fortfarande görs på bilars villkor. Det innebär att det snödjup som bilar klarar styr när snöröjningen kommer igång, och cykelbanor prioriteras lågt.
Vis av tidigare erfarenheter fegade jag ur idag, och tog bilen. När jag kollade av cykelbanorna på väg till jobbet kunde jag konstatera att det var rätt beslut. Cykelturen skulle ha blivit tuff med snövallar och oplogade cykelvägar, och sannolikt skulle jag ha tvingats ut på bilvägen för att kunna ta mig fram vissa sträckor. Den mest problematiska sträckan är alltid Lummelundsväg mellan flygplatsen och stadsgränsen. Cykelbanan plogas sällan, och bilvägen som man tvingas ut på är väldigt smal. Sedan måste jag tillägga att ofta går det väldigt bra att cykla på vintern. Det är de där få dagarna per år då snöröjarna inte riktigt hinner med, och prioriterar bort cykelbanor som det blir jobbiga.
Kommer det inte mer snö under natten så blir det i alla fall cykel imorgon. Då har det gått 3 dygn sen första snön kom, och det brukar vara den tid Region Gotland behöver på sig för att få undan snön från cykelbanorna. 

Bra cykelställ, men oklar vägvisning vid hamnterminalen

Jag åkte båt förra veckan, och konstaterade att det i samband med ombyggnaden av området runt hamnterminalen i Visby blivit riktigt bra möjligheter att parkera cykeln. Cykelställ under tak med byglar gör att det går att låsa fast cykeln i ramen. Det finns till och med några större bågar som fungerar för lastcyklar eller cyklar med vagn. Föredömligt! Gärna fler sådana här på Gotland. Jag kunde låsa fast min cykel tryggt och hyfsat väderskyddat under min tvådagarstripp i Stockholm.

Mindre bra ur cykelsynpunkt är resten av ombyggnaden av hamnområdet, som jag tagit upp tidigare. När jag skulle ta mig därifrån märkte jag att det är ytterst oklart hur man ska ta sig med cykel från terminalen. Det har ju blivit ett stort torg utan någon som helst vägvisning för cyklister. För mig slutade det med att jag var tvungen att ta mig ner för en hög trottoarkant, fast jag kanske bara är ovanligt förvirrad och vägvill. Om man väljer att cykla förbi terminalentrén och sedan över torget framför terminalen mot vägen kommer man fram till denna skyltning som i alla fall ger viss ledning om vart man ska ta vägen.

Tyvärr lär få cyklister överhuvudtaget hitta till skyltningen. En markerad cykelväg från cykelparkeringen tack! Att man om man skulle vilja cykla till södra eller sydöstra Visby måste cykla rakt fram, skippa cykelbanan för att ta sig ner på bilvägen, sedan höger framgår inte heller av skyltningen.Man får vara glad att de åtminstone lyckats bra med cykelparkeringen.

Cykelbanebygget igång

Nu är cykelbanebygget längs väg 149 igång igen. Efter 3 års stillestånd ser det ut som om den farligaste biten av min pendlarväg till jobbet äntligen kommer att bli åtgärdad. Jag vågar inte tro på det ännu, men man lovar att det ska bli klart innan årsskiftet.
I reportaget som P4 Gotland gjort om bygget säger trafikverkets planeringschef Ylva Aller att mycket har gått fel, men att resultatet blir bra. Jag håller inte med. Tyvärr blir resultatet inte särskilt bra, med budgetlösningar som t.ex. cykelfält utan fysiska avgränsningar längs 80-väg och bristande möjligheter att ta sig upp på cykelbanan om man inte har en terränggående cykel. Jag är i alla fall glad att man äntligen tänker färdigställa bygget, och hoppas innerligt att det inte blir några fler förseningar.

I samma radioreportage nämns att arbetet med cykelleden till Klintehamn nu inledes. Med anledning av det har jag skickat ett mail till planeringschefen och påtalat bristerna med cykelbanan längs väg 149. Det skulle vara tråkigt om den planerade leden till Klintehamn kommer att präglas av samma bilinriktade tänkande som skapat den undermåliga cykelbanan längs väg 149. Än har jag inte fått något svar.