En liten bildkavalkad över min väg till jobbet.
Första biten cyklar jag några hundra meter i Väskinde samhälle innan jag svänger in på en liten och glest trafikerad väg. En trevlig början på dagen med öppna fält, lantlig luft och möjlighet att kolla in om korna på gården man passerar har vaknat.
Efter ytterligare cirka två kilometer kommer jag fram till länsväg 149, som är frekvent trafikerad av bilpendlare. Som tur är finns det numera en gång/cykelbana längs vägen. En trevlig cykelbana som slingrar sig genom den rätt karga skogen på lagom avstånd från bilarna.
Tyvärr blev man inte riktigt klar. Här tar det slut abrupt med en avspärrning, och man får snirkla sig förbi för att kunna cykla den sista endast grusade biten av cykelbanan. Någon hänvisning som talar om vart cyklister ska ta vägen finns inte. Trafikverket kan inte svara på när bygget återupptas.
Sedan blir det cykling på den smala, tungt trafikerade landsvägen. Har man tur slipper man bli omkörd av de stora timmerbilarna som ofta passerar här.
Efter någon kilometer återuppstår cykelbanan i form av ett cykelfält. Cykelfält är kanske en bra lösning i städer, men på 80-vägar är det trots den heldragna linjen obehagligt när bilarna dundrar förbi på bara någon decimeters avstånd. Dessutom blir man nedsmutsad av bilarna, speciellt om det är vått på vägen.
Cykelfältet övergår efter några kilometer till någon slags cykelbana som är väldigt smal. Det går med nöd och näppe att passera en annan cykel. Tyvärr har det även visat sig att denna cykelbana har lägsta prioritet vid snöfall, antagligen för att alla snömaskiner är för breda.
Efter någon kilometer kommer man in i Visby. Här får gäller det att sakta ner till 60 km/h, och tänka på att inte lämna cykeln på tomgång.
Egentligen är det bara den korta biten med separerad gång/cykelbana som har vad man kan kalla god cykelstandard. Resten av vägen är antingen anpassad helt och hållet för motortrafik eller hjälpligt ombyggd med cykelfält eller smal cykelbana. Trots bristerna är det en trevlig tur med fina omgivningar. Oftast lyckas jag tack vare flextid tajma min tur till och från jobbet till tidpunkter då trafiken är lite lugnare.
Fortsättning följer.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar